Ssese Islands

Detta inlägg är nu lite gamalt men inte blivit tillfälle att slänga upp det tidigare. Är nog en 3 helger sen när vi gjorde denna resa nu så är kanske skriven som att det var igår..

Helgen som var bestämde vi oss för att tillsammans med Björn fly från storstadens smuts, kaos och förorenade luft. Siktet var är Buggala, en ö i ögruppen Ssese Islands som ligger ute i Victoriasjön, där vi även hört att man ska kunna bada trots parasiterna som finns i Victoriasjön, de gräver sig tydligen in i huden för att leta upp vår kära lever och där inredda ett hem!
Att resa i detta land är inte en dans på rosor, så även inte denna gång, men resorna blir så här i efterhand rätt roliga ändå, men långt från roliga när man väl är där. Det ska från granstaden till Kampala, Entebbe, gå en färja som går direkt till Ssese Island och just den ö vi siktat in oss på. Dan innan vi ska åka får vi reda på att denna färja är trasig och är på reparation. Detta stoppar givetvis oss inte från att ta oss till ett ställe vi fått beskrivet som helt otroligt vackert och avskilt. Så istället för den korta vägen på ca 3-4h tar vi en längre resa som slutade på ca 7h. Vi träffas kl 11 på fredagen och planen är att ta oss landsvägen en bit ner i Uganda till Masaka, där byta färdmedel mot en hamn i Bukakata där avståndet vattenvägen inte är så långt från fastland och vår ö. Från denna hamn ska det vid kl 16 gå en båtfärja som vi kan åka med för att väl över på något sätt korsa ön på långsidan så att vi hamnar på rätt sida och vid byn Kalangala där det ska finnas ett gäng resorter.
Så inne i Kampala hittar vi en bus som säger sig gå mot vår riktning och ska avgå så fort vi hoppar på. Icke sa nicke! När vi betalt och suttit i närmare två timmar trångt och svettigt, då rullar bussen och vi kollar ängsligt på klockan, 3h tills färjan går. Inser även efter någon km att vi hamnat på förmodligen den sämsta buss av bussar, den går långsamt, orkar nätt och jämt upp för backarna och tar sats i nerföra, är mkt kuperat så många kullar att ta sig över. Buss efter buss kör om oss och chansen att hinna med färjan krymper för varje kulle vi kämpar oss upp för. Börjar vänja oss vid tanken på att leta upp ett alternativ till färjan framme vid hamnen. Anländer till Masaka där vi tar oss till en taxipark, förhandlar lite om priset för att ta oss till hamnen och klämmer sedan in oss i bilen, tre personer fram och fyra i baksätet beger vi oss tillslut iväg. Chauffören kör galet fort, i en bit över 100Km/h dundrar han fram på grusvägarna, förbi by efter by, cyklist efter cyklist för att ungefär halvvägs stanna av ett obehagligt ljud från motorn. Chauffören går ut och lyfter på motorhuven och rynkar på pannan. Efter lite pill och försök med att springa igång bilen ger vi upp och börjar kolla efter andra fordon på vägen för att eventuellt kunna lifta. Rätt som det är dyker det upp en mindre lastbil med öppet flak som vi får åka med för en billig penning. Sagt o gjort hoppar vi tre upp på flaket, tillsammans med en far och hans två arbetande söner och med en väldans massa säckar socker. Konstigt nog den delen av resan som känns mest säker och tillförlitlig, rätt härligt att sitta med vinden susande genom håret och se på landsbygden från ett lastbilsflak. Väl framme i hamnen, vid ca 17 tiden ser vi hur färjan vi skulle med nästan redan är över. Så istället fixar vi en fiskebåt som kör oss över. Fiskebåtarna här nere är inte så små utan tänk er en trä eka, säkert 15 m lång, 2m hög med en utombordare på, faktiskt otroligt stabil i vattnet. Sen går saker ting rätt smärtfritt. Väl framme på vår ö är det som att komma till en oas, inga som springer efter en och vill ha något i utbyte, knappt att människorna märker att tre vitingar klivit i land, härligt värre. Tar oss ytterligare ca 1h att ta oss till den resort vi bestämt oss för och anländer precis i skymningen. Gör inte mkt mer än att kommer till ro i vårt boende, äter, tar några ”kalla” och i säng för att invänta morgondagen och få se hur det ser ut i dagsljus.
Visar sig vara ett mindra paradis med lång vit strand, lite folk, fiskare och fiskebåtar och lite backpackers. Så blir en helg utan klocka, stress, uppsats och med strålande väder hela lördagen med en bok i handen.
Gick på lite upptäcktsfärd in i skogen. Hade hört talats om någon genväg genom skogen upp till toppen på ön där det ligger en liten by som vi åkte genom på vägen till vår resort. Så hör oss för om i vilken riktning denna genväg ska finnas, får höra att de flesta brukar ha med sig en guide när de ska gå i skogen, phh tänkte vi, tre killar med äventyr i sikte, inte behövs det någon guide, så långt är det ändå inte till byn och ska ju finnas en stig någonstans. Så med vattenflaskan redo och ett par oslagbara Converse på ger vi oss iväg. Fick någon gånger känslan av att en guide kanske inte varit helt fel. Men hittade tillslut ngt som liknade en stig, och kan ju säga att skog/snår/tät vegetation här nere inte är i närheten av hemma, om man går med en lucka med 3 meter mellan varandra är det knappt man ser den framför en. Vid något tillfälle tog ”stigen” slut och det gick inte att fortsätta för denna täta mur av vegetation. Men efter lite å och men så hittade vi rätt stig och kom upp på toppen.

Hemfärden tillbaka till Kampala tog även den mer eller mindre en dag. Sö kl 8 är vi i en liten ”hamn” där vi ska åka i en av dessa fiskebåtar den längre färden över Victoriasjön till Entebbe, istället för den krångliga väg vi tog till ön. Denna dag var det lite småtaskigt väder med gråa moln och vindar som tilltog. Resan tog en 4h och under dessa fyra timmar hade vi 5 motorstopp där vi flöt planlöst på sjön (ett mindre hav), som vid det här laget börjat gå lite vit. Båten har med sig två utombordare, vilket vi kanske skulle ha reagerat över det lite tidigare för kom inte långt innan vi fick första motorstoppet. Efter 4:e stoppet ger de upp på den motor som var påkopplad och byter, denna motor la bara av 1 gång ;)








Testade även under denna helg på att svinga mig fram i en lian, just det lian. Barnasinnet tog helt över när vi var ute och promenerade och ner för några av träden hänger helt perfekta lianer och frågan ”håller de verkligen” dök genast upp. Sagt o gjort, de håller! En sak att bocka från ”Listan att göra innan... ”slänga sig fram i en lian” check.


”Vem är störst o starkast i skogen ...”